|
Tänkte först att jag inte skulle skriva någon sammanfattning av året som gått. Tänkte sedan att det nog ändå var bra om jag gjorde det. SÅ. Låt mig presentera mitt 2011.
Januari. Hela januari var egentligen bara en enda lång väntan på saker jag knappt visste någonting om. Längtade efter Ark och kravallstaket. Längtade efter att få lämna skolan som gjorde mig till någon jag inte var och letade efter gymnasium. Planerade att lämna Sverige och studera utomlands. Lärde mig namn och plats på delstaterna i USA i brist på annat att göra. Tänkte lite för mycket och var allmänt töntig.
Februari. Vad jag minns så var februari en bra månad. Jag mådde bra. Den 23 hade jag första mötet med bandet efter beskedet om nedläggningen. Den akustiska spelningen på Åhléns. Att jag fortfarande drar på mungiporna när jag går förbi dörrarna till skoavdelningen där de spelade tyder på att det nog var en rätt lyckad kväll. Fast egentligen kanske jag mest ler åt minnet av hur felplacerade de såg ut där mitt i havet av högklackade skor och handväskor. Det var även på Åhléns jag för första gången slängde ur mig skämt som Sylle inte förstod. Detta skulle visa sig bli en vana. Bokade tre biljetter till The Ark och Håkan Hellström i Helsingborg. Väntade på Mars.
Mars. Första vårturné-spelningen på Katalin i Uppsala. Minns all stress och kaos. Hur vi kom alldeles för sent, tappade bort min mamma och blev utslängda av vakterna. Komiskt nu när man tänker tillbaka. Gick på två spelningar till. Stockholm och Norrköping. I Stockholm inträffade Sylvester-incident numero dós. Från Norrköping minns jag mest Markus Krunegård och ny vänskap. Mars var också månaden för alla antagningsprov till gymnasiet. Självförtroendet fanns knappt och jag trodde inte jag skulle komma in på teaterlinjen som jag så gärna ville gå på. Hade det dock väldigt roligt på dessa prov trots att de fick mig att känna mig sämst i världen.
April. Denna månad gav mig två spelningar till. Helsingborg och Eskilstuna. Helsingborg resulterade i gruppkramar, en exploderande termos och en tågresa hem tillsammans med bandet. Vi sa hejdå på perrongen i Göteborg och de var övertygade om att vi skulle ses på spelningen samma kväll trots att vi sagt ca hundra gånger att vi inte skulle dit. Tackade för första gången på riktigt och berättade för Ola att jag väldigt gärna ville höra Deliver i Eskilstuna. Eskilstuna gav oss Kenneth och en perfekt sista vårspelning. Fick även Deliver, låten som skulle visa sig bli min konsert-favorit. Umgicks även med vänner vid fontänen i Stockholm och hade en hemsk valborg. Fick reda på att jag skulle få se Ark i Tyskland och biljettstressade.
Maj. Repeterade mycket med teatern och blev indragen i en annan ny teater som skulle ha föreställning dagen efter arks sista spelning. Rix FM-festival och de första officiella gruppbilderna på vårat såkallade band IN YOUR FACE togs. Drogs även in i skolans balhysteri och köpte mig en klänning jag nog aldrig mer kommer få tillfälle att använda. Färgade håret rött och åkte en helg till Kumla.
Juni. Slutade nian och lämnade den där skolan bakom mig. Sjöng Calleth på avslutningen och gjorde ett sista försök. Kramade mina fina vänner men det var inget hejdå. Vi skulle ju ses igen. Första sommarturné-spelningen och jag var redo men livrädd. Flustret i Uppsala. Minns allra tydligast Jepsons tacktal och hur vi hade somnat sittandes där på marken när Sylle kom. Minns också våra pommes kl 02.00 och han som frågade om vi brukade få ont i benen när vi sprang. Tack för musiken-inspelningen inträffade ju även denna månad. Hade oerhört roligt. Månaden slutade med att min och Saras Ark-vecka började. På fem dagar skulle vi på spelningar i Göteborg, Borlänge, Västerås och Stockholm. Göteborg och Where the Action Is kom med en explodernade chipspåse, Serenades och Coldplay. Borlänge och Peace & Love kom med den finaste spelningen någonsin.
Juli. Det började med ingen sömn och Västerås. Det var dagen efter P&L och jag tror min hjärna fortfarande var kvar där i Borlänge. Minns mest Thomas Di Leva och hur förbannat varmt det var. Vi åkte sedan till Kumla för den härligaste snabbduchen någonsin och hoppade på en buss till Stockholm onödigt tidigt på morgonen. Det ytterst korta framträdandet på Sommarkrysset fick avsluta Ark-veckan. Direkt efter drog den riktigt intensiva teaterperioden igång. Repetitioner varje dag och förberedelser inför premiären. Fick beröm som jag fortfarande håller kvar med mig när jag börjar tvivla på mig själv och teatern. Blev sjuk och tappade rösten. Åkte till Karlskoga och Putte i Parken som nästan tog kål på mig. Var ett vrak när repetitionerna började igen dagen efter. Teatern tog över helt ett tag och premiären kom. Hade det fruktansvärt roligt och när de tio föreställningarna var klara åkte jag till Mariehamn med Sara och min familj. Spelningen där var perfekt. Vårt ensamma köande i spöregn under ett bord var perfekt. Är glad att vi åkte dit. Detta var också månaden då jag fick reda på att jag kommit in på Kulturama. Precis så som jag önskat och hoppats. Hade lite DON'T STOP ME NOOOOW-känsla.
Augusti. Spelningen på Sofiero. Säkert! spelade och det var så bra. Arks spelning minns jag faktiskt inte så mycket av. Kommer mest ihåg den där stora ballongen. Eftersom att vi inte var gamla nog att dansa inne i efterfestslokalen hade vi vår egna efterfest och dansade utanför. Klippte av mig håret. Arken i Parken kom och gav mig den bästa födelsedagen och backstage-brasa. Tyrolen var ungefär det mysigaste stället någonsin och dansandet till EGLO var ungefär det roligaste någonsin. Började i nya skolan. Blev alldeles förvirrad av nya intryck och behandlar dem fortfarande. Spelningen i Eksjö blev den sista i Augusti och den kom med toffelskämt och konfetti i regn.
September. Tyskland. Vi hittade George Clooney och snodde Sunflower Caravans taxi. Två av de sista och bästa spelningarna. När vi gick ifrån efterfesten i Berlin kändes det nästan okej att nästa spelning skulle vara den sista. Det kändes bra. Vi spenderade en dag i Berlin och spelade in lågbudgetintrot på en gräsmatta utanför riksdagshuset. Jag kom hem och jag kände att jag hade fått mitt avslut. Jag var redo för Gröna Lund och den sista spelningen. Den sista spelningen både var och var inte som jag förväntat mig. Jag minns att mitt högra öga var helt urflippat och gjorde ont, så det rann bara tårar ur det vänstra. Jag hade trots allt faktiskt ganska roligt under spelningen, hur konstigt det än låter. Stay with me och konfettimaskinen med Linnea till exempel. Jag kan inte tänka mig ett bättre avslut på en sådan fantastisk sommar och ett sådant fantastiskt band som The Ark än det som just blev. Dagen efter hade jag föreställning. Jag stod backstage och åt dextrosol och höll tillbaka tårarna. Jag tackade slutligen publiken med en Jenshälsning och sedan pustade jag ut.
Oktober. Försökte komma tillbaka till vardagen. Det blev mest till en väntan. Var på castingar och tv-inspelningar och var mest förvirrad. Nördade in mig på Glee och bara väntade.
November: Åkte till Jönköping för att umgås med vänner och se Salo. Sylle och Jens DJ:ade och vi dansade. Ola sjöng både på ett tak och på en scen iklädd höghatt. The Boat That Rocked och en trevlig helg. Saknade Jesus Christ Superstar något otroligt och plötsligt skulle den komma till Stockholm. Gick på The Voice-inspelningar och tröttnade redan då på programmet. Kämpade i skolan och längtade efter att få andas ut.
December: Gick på fler castings och hade en slags föreställning i skolan. Fick lov och julafton och vila. Nu ser jag fram emot en nyårsafton med personer som gör mig glad och önskar härmed år 2012 lycka till med att överträffa året som gått. Hallelujah och the end.
|
Låter denna bild sammanfatta helgen. Tycker den klarar av det rätt bra.
